Flytande blått tallrik från Rörstrand, vad är det för något?

Flytande blått tallrik från Rörstrand, vad är det för något?

januari 28, 2019 2 av admin

Flytande Blått, både teknik och dekornamn

Man behöver inte vara en porslinssamlare för att uppskatta Flytande blått dekorer som gjordes både på Rörstrand och Gustavsberg andra halvan av 1800-talet. Tror att gemene man kan förlora sej bort i dekorernas skönhet när man håller en fin, osliten tallrik i handen. Mina är ju inte oslitna men fina ändå.

Tallrikar Flytande Blå eller Flytande Blått, Floralt motiv, Pagod, Smultron.
Tallrikar Flytande Blå eller Flytande Blått, Floralt motiv, Pagod, Smultron.

De båda svenska porslinstillverkarna Rörstrand och Gustavsberg lanserade samtidigt 1852 den nya dekortekniken flytande blått. Tekniken kom från England precis som både lera och väldigt många av de tidiga tryckta dekorerna gjort. Hur gjorde man då? I bränningen använde man koksalt som löste upp färgen och fick den att flyta ut. Jane Fredlund beskriver det här i boken Gammalt Porslin och där kan du läsa att dekortekniken flytande blått var kostsam då resultatet var så varierande och man fick kassera mycket av godset.
 Hon skriver

”…ibland fick hela föremålet en färgton av den utflytande färgen, ibland flöt färgen endast obetydligt och konturerna förblev distinkta.

De Rörstrandsdekorer som i dagligt tal kallas ”Flytande blått” är inte listade med prisklass i boken Rörstrands serviser 290 år av Bengt Nyström & Peter Stenberg, men däremot finns dekoren Pensé med. Den kunde utföras i flytande blått men den ligger i mellanprisklass jämfört med samtida dekorer. Enkla enfärgade tryck var billiga och flerfärgade, handmålade och guldutsmyckade dekorer var dyrare. Det kanske var så att man med åren lärde sej att bemästra utflytningsvariationerna och då Pensé lanserades 1897 så kanske det inte var något stort problem längre.

Tre Flytande Blått från Rörstrand

Jaha, ska jag komma till sak nån gång? Frågan var ju att, vad menar vi egentligen när vi säger att vi har en flytande blått tallrik från Rörstrand. Jag tror att de flesta menar att just min tallrik heter Flytande Blått oavsett vilken dekorvariant det är. I mitt Rörstrandsalbum finns tre varianter med och de har fått tilläggsnamn som blivit vedertagna långt efter produktionsstart, de är Pagod (Länk Pagod), Smultron (Länk Smultron) och Floralt motiv (Länk Floralt motiv). Det sista är kanske inte vedertaget men hämtat från Rörstrands serviser 290 år, det är möjligtvis taget från priskurant. Nånstans i bakhuvudet säger det ”Rosen” om Floralt motiv men jag blandar nog ihop med Gustavsberg nu.
I de flesta böcker så säger man att det är just Pagod som i folkmun är Flytande Blått men det tror jag kommer sej av att Rörstrand någon gång efter 1884 började dekorstämpla just Pagod-varianten med Flyt:Blå. De två andra dekorvarianterna producerades inte längre och fick därmed inget officiellt namn dop.

Rörstrand Flytande Blått Pagod Stämpel Kronstämpel Flyt.Blå inom ram
Rörstrand Flytande Blått Pagod Stämpel Kronstämpel Flyt.Blå inom ram

Fler dekorer med flytande blått

Tekniken har som sagts även använts på Rörstrands Pensé och Speranza (Länk Rörstrand Speranza) men också på Rörstrands Floda som ni kan se i albumet (Länk Rörstrand Floda). Vid närmare eftertanke så kanske tryckaren bara ödslat med den blå färgen när just den här tallriken blev till.
Gustavsberg utnyttjade tekniken på många fler dekorer har jag för mej men det får jag återkomma till, Gustavsbergsavdelningen ligger längre ner på-att-göra listan trots att jag verkligen gillar deras rika dekorflora…o Kåge

Stämplar

För stämpelintresserade så kan det vara kul att se fyra olika djupstämplar från före 1884 på tallrikar som gjorts efter 1850. I Pagod och Smultron albumen kan du se: Rakstämplad versaler, Rakstämplad gemener, RÖRSTRAND vågstämpel, Fem bokstäver över RÖRSTRAND i versaler inramat.

Vad är en Pagod?

För er som liksom jag ibland blir osäkra på vad vissa ord exakt betyder så har jag slagit upp Pagod på wikipedia:
Pagod (av persiska butkada “avgudatempel”; möjligen av sanskrit bhagavati, ‘helig dyrkans hus’) är ett buddhistiskt byggnadsverk. Det utvecklades i Kina till höga, smala hus med ett antal våningar. Benämningen pagod används också (ibland) om buddhistiska stupor i Sri Lanka, Burma och Thailand; som stupor är dessa kupolliknande, mer massiva och har höga spiror .

Jag har nämnt två böcker som jag haft nytta av i Rörstrands sammanhang men det finns fler, t.ex. Helena Dahlbäck Lutteman ”Svenskt porslin”, Bo Lagercrantz ”Iris, Vineta och Gröna Anna” och Bengt Nyström & Jan Brunius ”Rörstrand 280 år”.