Gustavsbergs första tryckta tallriksdekor?

mars 12, 2019 4 av admin

Var det Ecclesial, Lotusbård eller Anemonbård som var Gustavsbergs första tryckta tallriksdekor? Se bild längst ner i inlägget.
Ser en bildtext i Gösta Arvidssons bok ”Gustavsberg” 2007 som säger: Tallrik med mönstret Ecclesial, troligen det första engelska mönster som användes i Gustavsberg. Tittar man i samma boks dekorregister så hittar man Ecclesial under det nya namnet ”Gamla servismönstret” och där står det faktiskt att den gjordes 1840 – 1892. Då kan den väl inte varit först? Första engelska då? Nää, både Lotus- och Anemon-bården kom från England.

Att Lotusbården kom från Davenport vet jag med säkerhet då jag själv har en Davenport-tallrik med lotusbård, men den är mycket mjukare i konturerna, Gustavsberg har stiliserat bården genom att göra skarpa konturer kring blommor o blad, i övrigt stämmer bårdens innehåll till etthundra procent.
I Inga Arnö-Bergs bok ”Serviser från Gustavsberg, 1972” kan vi läsa att man inom engelska bårder placerade svenska landskapsbilder efter förlagor av G Söderbergs ”Kongl. Lustslotten i Sverige 1829” och ”Utsigter af Stockholm 1830”. Det står också: ”Söderbergs motiv inramas till en början av en tämligen smal, lite stel blombård med bl.a. lotusblommor……” ”….Snart tar emellertid fabriken upp den breda, rika bård av stora, vita blommor, bl.a. anemoner, som blir nästan allenarådande på de tryckta bordsserviserna under 30-talet.
Sedan följer att The Elephant Pattern från Rogers kopierats i sin helhet av Gustavsberg, som dock snart slopade spegelmotivet (elefantmotivet).

Anemonbården ska enligt Helena Dahlbäck Lutteman i ”Tryckta servisdekorer 1992” ha kommit från Rogers och då med The Elephant Pattern på spegeln. Jag citerar ”Här står, i en orientalisk trädgård med träd och pagoder, en elefant. Scenen omges av ett tandsnitt och den ackompanjerande bården utgörs av praktfulla vita blommor med mörka blad.” På nästa uppslag visar hon en bild på urna med The Elephant Pattern och bildtext: ”H 18 cm. Gustavsberg. 1820-talets slut eller 1830-talets början.
I mitt collage längs ner ser du ett uppläggningsfat från Gustavsberg med The Elephant Pattern.
Gösta Arvidssons bok ”Gustavsberg 2007” nämner inte The Elephant Pattern vilket känns märkligt.

Tänkte även berätta vad Bo Lagerkrantz skrev i ”Gamla tallrikar 1972” men det är i princip samma som Inga Arnö-Berg sagt förutom att han hävdar att ” Gustavsberg presenterade sitt nya mönster (planschverk av G Söderberg) först i brunlila senare i blått och efter några år även i svart. Och han nämner inte heller elefanten.
Tror att The Elephant Pattern bara gjordes i blått.

Så vem har rätt? Arvidsson kan vi nog stryka…..hmmm… Jag röstar på Lutteman. Tror att det var The Elephant Pattern med sin anemonbård som gjordes först.

Lägger in länkar till de dekorer som nämnts allteftersom jag får in dem i albumen. (Länk till Anemonbård 1830-tal)

Här nedan är alla utom Ecclesial utan fotring, alla är rakstämplade.

Gustavsberg. Upp vänster Ecclesial, upp höger Lotusbård, ner vänster Anemonbård Gripsholm, ner höger Anemonbård The Elephant Pattern.