Hur länge användes Rörstrands rakstämpel med gemener?
Ja, frågan om tidsperioden för Rörstrands rakstämpel med gemener har ju diskuterats många gånger. De flesta brukar anse att denna stämpel användes första halvan av 1800-talet. Det har verkat rimligt då majoriteten av föremål med gemenstämpeln har kunnat tillskrivas 1800-1850 med hjälp av modell och dekor. Men så dyker det emellanåt upp dessa modernare dekorer med just den gemena rakstämpeln, vad göra, denna anomali riskerar kullkasta allmänt vedertagen fakta.
Plötsligt kan jag inte vara hundra på att min tallrik är från före 1850. Man vill ju gärna att ens egna tallrik ska vara så gammal som möjligt i de flesta fall. Jo, man kan då hävda att Rörstrand plockat rågodsbrännt gods från ett gammalt dammigt lager. Alltså sådant gods som ännu inte fått någon dekor eller glasyr, men djupstämpeln har såklart de som format godset sett till att få dit. På så vis skulle man kunna förklara en gammal stämpel på en pjäs med senare designad dekor.
Här kan ni se exempel på en Rörstrand Flytande blått Pagod 1852 – 1926 Nr45 som är med gemener rakstämplad. Den är ju så nära 1850 så där kan man nog tänka sig att tallriken blivit formad några år tidigare och hamnat i ett lagerutrymme för “bra att ha” grejer.
Men vad säger vi om denna Rörstrand Speranza 1862 – 1883 terrin (se bild nedan) med lock som också är rakstämplad med gemener. Ska sägas att det inte är min terrin, den är smygfotad på Åsta Antik Lillkyrka.
Tolv år efter halvsekelskiftet…hur stora lager hade de? Är rätt säker på att jag sett andra exempel på denna stämpel på 1860-tals grejer. Håller med om att det inte är vanligt men de finns. Tror ni inte att nån gammal stöt hade sparat en äldre stämpel och ibland av nostalgiska skäl klämde dit den?
Jag har nog misstänkt att stämpeln varit i bruk efter 1850, “början” eller “första hälften” av 1800-talet har ju också varit ganska svävande och mest uppskattningar. Speranzaexemplet är ju intressant belägg att den använts ganska långt efter sekelmitten. Har ju tidigare försökt att kartlägga förhållandet mellan gemena och versala stämplarna, liksom bågstämpeln men konstaterar att man verkar ha använt flera stämplar under samma period. Det troliga är ju dock att man redan en god bit före 1850 bestämt att nya stämplar som införskaffas skall ha versaler. Men sedan har de äldre stämplarna fått fortsätta vara i bruk tills de blivit uttjänta. Kanske var det i det här fallet så att en versalstämpel som skulle användas visade sig vara trasig, och man letade då igenom verkstaden och hittade en undanstoppad med gemener som fortfarande fungerade och då använde man den tills dess att man fått fram en ny fungerande. Det skulle ju också vara intressant att veta när gemenstämplarna introduceras. Jag har ju till exempel inte sett några på sepia/1799 års mönster, har du?
Hej och tack för din kommentar.
Uppenbarligen så finns inte sådana här uppgifter dokumenterade och vi kommer troligen aldrig att med säkerhet kunna fastställa tidpunkter när de olika stämplarna användes. Tråkigt för oss som samlar och vill kunna katalogisera dekorerna.
Har inte mycket sepia-gods, har nån annan dekor från samma tid som jag inte hittar just nu… Av mitt gemenstämplade gods bedömer jag att https://svensktporslin.se/rorstrand-dekorer/rorstrand-kvinna-laser-1820-tal/ är äldst.
Förlåt, men råder det inte en viss begreppsförvirring här? SPERANZA skulle jag säga är typiska versaler… möjligen små sådana, men i så fall ska de kallas kapitäler. Gemener skulle vara Speranza.
Hej Helge,
Visst är SPERANZA versaler men det är djupstämpeln “Rörstrand” vi menar här. Två typiska djupstämplar före 1884 är “RÖRSTRAND” och “Rörstrand” varav den förstnämnda uppskattningsvis förekommer på 99% av godset. “Rörstrand” med gemener hittar man oftast på på gods från tidigt eller mitten av 1800-talet, men här ser vi ett undantag med en så sen dekor som Speranza ändå är.